När vi pratar om slöjden i skolan så tänker många av oss tillbaka på den slöjdundervisning som vi själva fick när vi gick i grundskolan. Vi tänker oss att slöjden är ett ämne som kretsar kring att vi lär oss grundläggande hantverk och att vi ska kunna fixa saker hemma. Vi ska lära oss att sy, såga, sticka, spika, borra, brodera, tälja, tova, svarva…
Allt detta stämmer till viss del, men det är så mycket mer än så.
I slöjden lär sig våra elever att planera, utföra och värdera sitt arbete, välja lämpligt material, lösa olika problem och att reflektera över olika alternativ. I slöjden får eleverna utgå från sina egna upplevelser, uttrycka sig och utveckla sin egen stil. De tränar på att kommunicera, samarbeta och presentera och att stå för sitt arbete. Det är alltså inte den färdiga produkten som är målet utan det är processen. Alltså den resa från att man får en första idé om vad man ska göra, hur man planerar att genomför den, hur man provar sig fram och lär sig olika tekniker längs vägen, gör fel och rättar till.
Teoretiskt, praktisk eller som i slöjden där eleverna får använda sina matematikkunskaper i praktiken, de utvecklar sin finmotorik och tränar sin koncentrationsförmåga, uthållighet, noggrannhet och impulskontroll. De tränar språk genom att kommunicera både verbalt och icke verbalt, de tränar samspel genom att interagera med kamrater på nya sätt, de samarbetar och hjälper varandra.
I slöjden får eleverna lära sig varifrån saker och ting kommer, de får en inblick i vår historia, de får en förståelse och en kunskap om vår miljö och hur den påverkas av sättet vi förbrukar olika material på och lär sig om den skapande kraft som finns hos människan.
Det som eleven får med sig från slöjden, i sin ryggsäck, är således många värdefulla förmågor, erfarenheter och kunskaper för resten av livet. Som förälder ser du bara det färdiga föremålet eleven tar med sig hem. Men kom ihåg -det är bara bonusen!
Hälsningar!
Andreas Cederberg